Motion till Länsförbundsstämman 2003

Den grova brottsligheten i Sverige har sedan 50-talet ökat stadigt med 700 procent. Den negativa utvecklingen har fortsatt det senaste decenniet och visar inga tecken på att avta. Bara sedan 1988 har antalet grova rån liksom antalet sexualbrott mer än fördubblats. 

Framför allt är det de unga sexualförbrytarna som blir fler. Fallen av misshandel har ökat med 60 procent. Misshandeln av barn har under samma period mer än tredubblats. Allt fler, speciellt äldre människor, är rädda för att vistas utomhus. År 2001 anmäldes en bra bit över en miljon etthundratusen brott.

Till den redan bekymmersamma ökningen av traditionell brottslighet kommer nu en ny typ av grov brottslighet i form av våldsamma demonstranter. Dessa demonstranter har som idé att skada människor och egendom i syfte att få gehör för sina politiska åsikter. I dagsläget saknar polisen den träning, de resurser och de befogenheter som krävs för att hantera denna typ av brottslighet.

Socialdemokraterna bör varken vara stolta eller nöjda. Den polisorganisation de byggt upp klarar upp mindre än hälften av de fall av misshandel som anmäls, och en ännu mindre del av sexualbrotten. Fyra av fem grova rån klaras aldrig upp, drygt nio av tio inbrott och bilstölder förblir ouppklarade. Av 50 cyklar som stjäls klarar sig 49 tjuvar undan.

I de fall gärningsmannen åker fast leder brottet alltmer sällan till åtal. Trots ökande brottslighet de senaste åren har antalet fängelsedomar minskat. Antalet åtalsunder-låtelser har däremot ökat då det inte finns tillräckliga resurser för att åtala alla brottslingar. Socialdemokraterna vägrar satsa på rättsväsendet och använder istället skattebetalarnas pengar till att finansiera misslyckade välfärdsprojekt.

Om ett brott är lönsamt beror på hur stor risken är för att brottet ska klaras upp och hur hårt straff som utdöms. Sannolikheten för att brottet klaras upp ökar om vi får en effektiv polisstyrka med ordentliga resurser. För att brott inte ska löna sig i Sverige måste vi även skärpa straffen. Idag med socialdemokraternas mjuka kriminalpolitik döms knappt en av sju mördare till livstids fängelse. I praktiken släpps de flesta ut efter några år. I vissa fall utdöms fängelsestraff kortare än sex månader.

Sju av tio som döms för misshandel och grov misshandel får ett fängelsestraff som är kortare än sex månader, ofta kortare än en månad. Offret å andra sidan får fysiska och mentala men för livet. Även de flesta sexualbrottslingar kommer undan med några månaders fängelse, vilket innebär några månader i en bekväm cell med kabel-TV. I socialdemokraternas Sverige är brottslingarnas välfärd viktigare än trygghet för hederliga medborgare.

Det finns en djup klyfta mellan det politiska etablissemanget och den stora majoriteten medborgare. Medan samhället i övrigt vägleds alltmer av sunt förnuft lever politiker och sofftyckare kvar i 60-talets vänstervåg. Medan hårt arbetande medborgare ser människor med bristande etik leva gott på brottslighet beskriver sofftyckarna brottslingarna som offer.

Efter de våldsamma kravallerna i Göteborg applåderade Göteborgarna de poliser som upprätthöll ordningen på gatorna. Så här i efterhand när händelserna försvinner ur minnet försöker vänsterrörelsens politiker och journalister åstadkomma en ny historiebeskrivning. Detta sker genom att de verbala stenkastarna sitter i TV-sofforna och predikar icke-våld medan poliserna utmålas som brutala.

Vi moderater måste försvara polisen när vänstern ger dem skulden för en situation som skapats av politiska aktivister. Brottsligheten minskar inte för att vi angriper den myndighet som trots allt gör våra liv tryggare. För att minska brottsligheten krävs straff som är avskräckande och som håller brottslingarna borta från allmänheten. 

I USA har allt längre fängelsestraff kraftigt minskat brottsligheten i storstäderna. För att komma åt yrkeskriminella tillämpas principen “Three strikes and you´re out”, vilket innebär att den som begått tre grova brott automatiskt döms till livstids fängelse. Denna modell har vunnit stort stöd bland allmänheten. Det finns en gräns för hur många chanser en brottsling ska få innan vi drar slutsatsen att brottslingen ifråga inte är intresserad av att följa samhällets regler.

Socialdemokraterna har tappat fotfästet i den verklighet som vanliga människor lever i. Förre partiledaren Ingvar Carlsson hävdade som ordförande i Göteborgs-kommittén att dåligt ledarskap är orsaken till de svårigheter som uppstod under EU-toppmötet i somras. Om han med detta avsett det politiska ledarskapet hade han haft en poäng. Nu valde han istället att skylla på tjänstemännen, vilket är socialdemokratins standardsvar när den egna verksamheten kritiseras.

Det stora flertalet poliser är hårt arbetande människor med en stark känsla för rättsstaten. I det tuffa arbetet med att bekämpa våld och förstörelse bör vi som politiker och arbetsgivare ge dem vårt fulla stöd.

Jag yrkar att förbundsstämman beslutar

• att uttala att straffsatserna för grövre brott bör skärpas enligt Amerikansk modell.

• att uttala att moderaterna skall återta rollen som det parti som hårdast värnar om den enskilde medborgarens   rättstrygghet.

• att uttala att polisen skall tillföras mer resurser och få utökade befogenheter i kampen mot terrorism och politiskt   våld.

• att översända motionen till riksdagsgruppen

Björn Molin

Österåker

Return to Top