Vad hände egentligen under mandatperioden 1998 – 2002

Vad hände egentligen under mandatperioden 1998 – 2002

På grund av ständiga påståenden från den borgerliga alliansen om hur illa kommunens verksamheter och ekonomi hanterades under perioden då jag var Kommunstyrelsens ordförande (tillika Kommunalråd för moderaterna) vill jag redovisa nedanstående uppgifter för dig som söker sanningen.

Interna kommunala affärer

Armada AB såldes till Åkers Kanal AB. Båda företagen 100% kommunalt ägda. Syftet med affären var att skapa en skuldsedel som kunde utnyttjas vid behov. Priset var 240 miljoner.
Beloppet utnyttjades sedan felaktigt av den allians som övertog styret 2003.
110 miljoner + räntor togs ut under de kommande åren och förbättrade budgetresultaten från minus till plus.
Utåt sett angavs att resultaten berodde på ”hårda nypor och ansvar för den kommunala ekonomin”.

Detta var alltså helt felaktigt. Det som hände var att man utnyttjade skuldsedeln från Armada-affären, för att täcka underskottet.

De återstående 130 miljonerna fonderades för att användas till det framtida pensionsåtagandet.

Skatternas berg-och-dalbana

2000 var den kommunala skattesatsen 18:83
2001 skatten höjdes med 70 öre och skattesatsen blev 19:53
Den majoritet (med Ingela Gardner som kommunalråd) som tillträdde 2003 höjde skatten ”tillfälligt” med 70 öre och lovade att sänka den tillbaka till 19:53 under mandatperioden.

Hur gick det med löftet?
2003 var den kommunala skattesatsen 20:23
2004 var den kommunala skattesatsen fortfarande 20:23
2005 sänktes skatten med 35 öre och skattesatsen blev 19:88
2006 sänktes skatten igen med 35 öre och blev 19:53

Majoriteten hade uppnått vad man lovat i valet 2002, det vill säga att bara tillfälligt höja skatten med 70 öre och sedan sänka den tillbaks till utgångsläget under mandatperioden.

Såhär blev det egentligen

2003 fick kommunen in 50 miljoner extra på grund av det höjda skatteuttaget.

2004 fick kommunen återigen in 50 miljoner extra på grund av det höjda skatteuttaget.

2005 sänktes dock skatten med 35 öre och kommunen fick ”bara” in 25 miljoner extra.

2006 sänktes skatten med ytterligare 35 öre men kommunen fick ändå in 25 miljoner extra.

Skattesatsen återställdes sedan enligt löftet men kommunen fick under perioden in 150 miljoner extra på sin tillfälliga skattehöjning, en uppgift politikerna i majoriteten talade tyst om.

2007 sänktes skatten med 10 öre och skattesatsen blev 19:43

2008 sänktes skatten med 10 öre och skattesatsen blev 19:33

2009 sänktes skatten med 10 öre och skattesatsen blev då 19:23. Majoriteten påstod att dom sänkt skatten för femte året i rad. Skattesänkningarna med 3 x 10 öre = 3x 7 miljoner = 21 miljoner. Det är alltså 21 miljoner som medborgarna fått behålla genom att slippa betala mera i skatt.

Sanningen om skattekarusellen

Skattehöjningarna och skattesänkningarna under perioden 1-1-2003 – 31-12-09 har inneburit att medborgarna åderlåtits på 150 miljoner (under perioden med förhöjt skatteuttag) – minus 21 miljoner (dvs tre skattesänkningar = 129 miljoner.

Lägg till detta att skatteunderlaget stigit från ca 1 miljard till 1,8 miljarder under perioden. Österåker är ju en snabbt växande kommun.
Resultatet blev att de kommunala utjämningarna nu ger ett överskott på ca 75 miljoner istället för ett motsvarande underskott 2002. Alla inser därmed att talet om ett fantastiskt bra ekonomiskt resultat och skattesänkningar fem år i rad tack vare att en skicklig majoritet styrt kommunen med ”hårda nypor” är en stor bluff. Eller i varje fall att hårdhänt tumma på sanningen.

Idag (med Michalea Fletcher som kommunalråd) är kommunalskatten 17.10 och lägst i landet, vilket jag tycker är fantastiskt bra och äntligen kan samma allians som den som tillträdde 2003 både vara stolta och glada.