Tankar om den mandatperioden som vi har bakom oss

Har perioden ( 1999 - 2002 ) med Björn Molin som kommunalråd i Österåker varit framgångsrik eller inte?

När vi ser tillbaka på den mandatperiod som startades i november 1998 infinner sig många frågor som måste besvaras innan medborgarna går till valurnan. Den viktigaste frågan är, har perioden med Björn Molin som kommunalråd varit framgångsrik eller inte? Den kritik som framförs av oppositionen skall självklart tas med en stor nypa salt, men när även moderata politiker i medierna talat illa om både sitt eget kommunalråd och sitt parti och bland annat skrivit i lokaltidningen att “kommunen läcker som ett såll” måste frågor och svar upp på bordet.

Mitt generella svar är att vi inte haft en mer framgångsrik period än den innevarande i mannaminne. Jag skall här punkt för punkt redovisa varför jag anser att vi, trots interna stridigheter, lyckats bra. Jag skall samtidigt redovisa en jämförelse med den socialdemokratiska perioden 1995 - 1998.

Sedan 1982 har vår kommun varje år redovisat ett underskott med i medeltal 30 miljoner kronor. De senaste åren har som exempel underskotten varit följande, 1996 45,6 miljoner, 1997 31,7 miljoner och 1998 27,4 miljoner kronor.

Detta är naturligtvis ett oacceptabelt sätt att sköta den kommunala ekonomin och dessutom omoraliskt mot dem som ska betala notan i framtiden - våra barn och barnbarn.

Det första bokslut som jag ytterst varit ansvarig för är 1999. Underskottet blev endast 6,4 miljoner kronor.

Den 18 maj 1999 beslutade en enig majoritet att lägga en minuspost i budgeten för år 2000 som fick rubriken “kommande rationaliseringar”. Beloppet som skulle rationaliseras bort under året var 14,3 miljoner. Detta var ett försök att med alla medel förhindra en skattehöjning. Under år 2000 har en mängd åtgärder vidtagits för att klara av att hålla budgeten utan några ekonomiska överskridanden. Tyvärr har vi inte klarat av att nå detta mål, men vi kan dock glädja oss åt att ha minimerat underskottet till 8,7 miljoner kronor. Detta låga underskott innehåller inget hokus pokus med uppskrivet aktievärde på de kommunala bolagen eller någon fastighetsförsäljning. Resultatet har skapats av dugliga tjänstemän och politiker, nu med hjälp av en skicklig Controller.

När det gäller budgetarbetet för år 2001 så har det stundom varit en turbulent tid i majoriteten. Det har i majoriteten funnits en mindre grupp som bestämt motsatt sig alla tankar på att höja skatten och en majoritet som krävt tydliga svar på vad som skulle skäras bort i verksamheterna för att klara av att uppnå detta mål.

Då inga realistiska förslag till åtgärder presenterats som visade hur en budget i balans utan skattehöjningar skulle kunna genomföras beslutade majoriteten att höja skatten för år 2001 med 70 öre.

Österåker fick då en kommunal skattesats på 19,53 per intjänad hundralapp och återfanns på plats 26 i hela landet när det gällde utdebiterade kommunalskatter.

Danderyd fick plats 1 och därmed landets lägsta kommunalskatt, 16,83. Högsta kommunalskatten med plats nummer 289 på listan innehades av Gullspångs kommun som för år 2001 debiterade ut 22,92.

Österåker fick med detta beslut ekonomiska förutsättningar som gjorde det möjligt att hålla en godtagbar standard i skolor, på vårdinrättningar och inom övrig kommunal verksamhet.

De stora ekonomiska problemen för oss österåkersbor är dessvärre av den art som vi kommunpolitiker inte har något större inflytande över. Problemen ligger på statlig nivå och är till synes olösliga så länge väljarna röstar fram en socialistisk regering. Jag talar då om de kommunala inkomst och kostnadsutjämningarna, fastighetsskatten, arvsskatten, förmögenhetsskatten och straffbeskattningen på alla former av bostadsbyggande.

Dessa djupt orättvisa beskattningar har spjutspetsen riktad mot oss som bor i stockholmsområdet. Vi har, utan tvekan, en mycket stockholmsfientlig regering. Skadeverkningarna av de socialistiska brandskattningarna som drabbar oss och andra kommuner i Stockholms län är värre än vad man kan tro. Jag redovisar nedan några tydliga exempel för er medborgare att fundera över innan ni går till valurnorna 2002.

1. Varje individ i Österåker betalar 4500 kronor per år i inkomst och kostnadsutjämningsbidrag till andra sämre skötta, företrädesvis socialdemokratiskt styrda, kommuner. Detta betyder att en tvåbarnsfamilj i Österåker tvingas avstå 18000 kronor per år till andra kommuners välstånd och detta sker dessutom i strid mot grundlagen.

1996 betalade vår kommun - 115,5 miljoner i dessa orättfärdiga bidrag. År 2002 187 miljoner. En utgiftsökning med 71,5 miljoner vilket motsvarar 1,45 i skatt.

Det är viktigt för mig att Du som skattebetalare får tydlig information om hur Dina skattepengar används. När Du betalat en 100 lapp i kommunalskatt tvingas kommunen skicka 17.50 av detta belopp till andra kommuner i de kommunala utjämningsbidragen.

Summan motsvarar kommunens samtliga kostnader för Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse, Exploateringsverksamheten, Byggnadsnämnd, Brandförsvar, Miljö och hälsovård, Pensionskostnader samt alla räntekostnader.

2. Fastighetsskatten har höjts i Österåker med ca 60% vilket inneburit en rejäl höjning av boendekostnaden för oss österåkersbor. Varför ska man betala ännu mer i skatt bara för att grannars försäljning påverkar marknadspriset? Denna skattehöjning är ännu ett obegripligt steg av den socialdemokratiska regeringens politik som leder till ett kraftigt segregerat samhälle. Den som är låginkomsttagare får finna sig i att bo på landsorten. Området runt huvudstaden är reserverat för unga och framgångsrika medborgare som har råd med höga kostnader och alla former av straffskatter.

3. Skatt på bostadsbyggande är orimligt och leder till en orimlig bostadsbrist. Ulf Wahlberg VD för HSB Täby-Roslagen skriver i sin ledare i Tidningen Bo följande mycket tänkvärda ord;

“Stockholmsregionen växer så det knakar, nästan ett helt Malmö på tio år, men ändå kommer inte bostadsbyggandet igång i den omfattning som behövs. Hela marknaden riskerar att kapsejsa, då rörligheten blir allt mindre i det befintliga beståndet. Utvecklingen är ett hot mot tillväxten i regionen och därmed hela Sverige”.

Ulf analyserar anledningen till problemen. Höga byggnadskostnader. Felaktiga kommunala incitament. Skatte- och bidragsutjämningen gör att många kommuner upplever att de inte tjänar på att bygga fler bostäder. Fastighetsskatten tillfaller staten trots att kommunen har alla kostnader för gator, vatten, avlopp, skolor mm. När det gäller skatteläget säger Ulf: “det förefaller som om politiker och ekonomer i samband med skattereformen 1990-91, av misstag fattat beslut om två sinsemellan motstridiga förslag.

Dels föreslog utredningen om reformerad inkomstskatt att bostäder skulle beskattas som kapital, innebärande bland annat höjd fastighetsskatt. Kommittén för indirekt skatt ansåg däremot att bostäder skulle beskattas som konsumtion, vilket medförde full mervärdesskatt på bostads-byggande. Resultatet av denna skattechock blev dramatisk. Skattekvoten för nya bostäder steg till 65%, en nivå som annars är reserverad för sprit, bensin och tobak”.

Ulf avslutar sin intressanta artikel med att berätta vad som behövs för att få igång bostadsbyggandet:

“Nyproduktion av bostäder borde omedelbart befrias från konsumtionsskatt - mervärdesskatten. Ingen skulle komma på tanken att belägga investeringar i aktier eller obligationer med mervärdesskatt. Det är dags att handla riksdagsledamöter”.

Så talar chefen för HSB - och han vet vad han talar om. Det är bara att hoppas att Socialdemokraterna och dess stödpartier för omväxlings skull lyssnar på sakkunskapen. HSBs chef kan knappast anklagas för att föra moderaternas talan.

Avslutningsvis vill jag berätta hur jag ser på det nya bidragstrick som regeringen filat ihop för att överföra kostnader och ansvar från den enskilde till kommunen,

Maxtaxan på förskolan. En reform som kommer att sänka kostnaden för familjer med relativt sett höga inkomster med 1-2000 kronor per månad. Detta innebär att kommunalskatten troligtvis måste höjas med ca 35 öre.

Det är ett stort problem där barnen tyvärr används som en politisk spelbricka. Vill vi ha en socialistisk kolchos som förebild när det gäller barnuppfostran eller är det viktigare stimulera föräldrarna till att få mer tid över för sina barn. För min del är valet lätt. Det stöd som samhället ger till barnfamiljerna borde fördelas lika till alla, sedan är det upp till varje familj att välja hur man vill använda dessa medel. Det måste bli ett slut på toppstyrningen av medborgarna från politikerna.

Viktiga händelser att notera under den mandatperiod som nu förflutit är: Invigningen av Berga teater, Bergagården och den nyrenoverade Bergaskolan. Försäljningar från Armada. Inköp av vårdlokaler. Start av fördjupningsarbete på plansidan. Projektering av 115 lägenheter vid kanalen.

Ny brandstation på Ljusterö projekteras. Åsättra hamn har byggts ut. Stora vägprojekt pågår i Vägverkets regi, bl.a. en trafikplats i korsningen vid 276 och Vaxholmsvägen, vägräcken och belysning. Arbete pågår för att få en riktig avslutning och täckning av Brännbacken. Nya linjer på skolor och på gymnasiet etc.

Oavsett vad kritikerna säger om utvecklingen av Österåker under nuvarande mandatperiod så konstaterar jag att vi har förutsättningar till en budget i balans med en hög kvalitet på verksamheterna. Och säger någon att det inte händer någonting positivt i vår kommun så har den personen ett tveksamt syfte med uttalandet. Det går bra för Österåker idag trots att vi inte fortsätter att skuldsätta våra barn och barnbarn. Alla generationer ska betala sina räkningar.

Jag hoppas att jag får Ditt förtroende att fortsätta som kommunalråd under nästa mandatperiod och att Du nu fått svaren som motbevisar vad många illasinnade tungor påstått under innevarande mandatperiod.

Att prata strunt räcker inte - det måste till handlingskraft.

Björn Molin (m) Kommunalråd

Return to Top