Historien bakom bilden

Mina bortgångna vänner dykaren Sven Nahlin och konservatorn Birger Westblom och jag själv var medlemmar i en herrklubb som haft sitt månadsmöte på restaurang Söderport, beläget vid Mariatorget i Stockholm. Vi blev kvar en stund efter mötet och pokulerade en smula, goda idéer brukar ju dyka upp, sa Nahlin när aftonen på krogen går mot sitt slut.

Först en nästan oförskämt kort presentation av gänget;

Sven Nahlin, en fantastisk man som tillsammans med sin bror Erik bärgat skeppet Riksvasa, ett lika stort skepp som Riksvasa och av svarteken tillverkat presentartiklar som sålts inom och utom landet. En stor del av vinsten på detta gick till hans eget projekt, att lära blinda barn att dyka.

Birger Westblom, mannen som tillsammans med Jonas Wahlström lade grunden för Skansenterrariet och som lät mig bli medlem i ett mycket exklusivt gäng, ballongfararna.

Bakgrunden till ovanstående bild;

Jag har alltid varit rojalist så när jag mönstrade för värnplikt var det självklart att jag skulle söka mig till Högvakten, det vill säga Kungliga Livgardesskvadronen till häst (K1).

Jag har under många år i mitt företag Grafiktryckarna tryckt serigrafier till många av Sveriges mest framgångsrika konstnärer, bland annat Oscar Reuterswärd.

År 2000, när jag varit kommunalråd i två år kontaktade jag Oscar Reuterswärd och frågade honom om jag tillsammans med honom kunde begära audiens hos Drottningen för att överlämna ett av de fantastiska grafiska blad jag tryckt till honom. Utan att tveka svarade Oscar ja. Vi fick omedelbart ett positivt svar från Drottningen och begav oss till slottet med vår gåva. 10 minuters audiens blev 50 minuters trevlig samvaro.

Nåväl, varför blev Drottningen så glad över besöket förutom att gåvan var mycket fin?

Jo, jag berättade bakgrunden till varför Drottningen hade engagerat sig för blinda barn – en historia som hon inte kände till och som inte går av för s.m.s. hackor.

Åter till Restaurang Söderport och de något beskänkta och filosoferande herrarna;  Vi slog vad om tusen kronor som skulle gå till den som under nästkommande år kunde få bjuda Kungen på middag. Jag skickade två inbjudningar till en middag i mitt hem och två till de företagsmiddagar jag anordnade. Min son, Thomas bjöd hem kungen på saft och kakor. Dessvärre visade det sig att Kungens program inte gjorde detta möjligt, enligt artiga brev från Kungens adjutant. Birger Westblom var för blyg så han vågade inte ”löpa linan ända ut”.

Återstår så dykaren och entreprenören, Sven Nahlin.

Sven hade varit med sina adepter, de blinda dykarna, utanför staden Kartagos och bärgat amforor och annat som visades på en utställning i Stockholm. Kungaparet var inbjudna och utställningen hette ”För övrigt anser jag att Kartago skall bevaras”.  Sven hade hartzat dojjorna, smort upp munlädret och var beredd. Jag gick ivrigt lyssnande på Svens vänstra sida, på den högra gick Kungen, Drottningen och den personlige adjutanten. Nu händer det, Kungen säger; jag dyker lite grand själv. Sven säger; så intressant. Kungen säger någonting om dykteknik som jag inte förstår. Sven; detta är livsfarligt, så kan ers majestät inte göra i fortsättningen. Drottningen; lyssna nu Karl Gustav, det här är viktigt. Adjutanten, löjtnant Persson, högröd i ansiktet; vad är detta för löjeväckande påstående. Det är jag som lärt hans majestät att dyka. Sven; Ursäkta, var har löjtnant Persson lärt sig dyka och vem har varit ansvarig instruktör? Adjutanten; Vid Kustartelleriet i Vaxholm, under Major Ekstrands överinseende och instruktion. Sven; Det låter inte bra, redan i morgon ringer jag Nils Åke och talar om att dessa instruktioner är farliga för eleven, det är jag som lärt honom att dyka.

Kaos, Kungen och Drottningen och adjutanten blir villrådiga. Sven; Ers Majestät, om ni har tid ska jag i en varmvattenbassäng lära er det svåraste i dykning – att äta banan under vattnet. Drottningen; detta erbjudande får du inte missa Karl Gustaf. Varmvattenbassängen fanns hos de blindas skola, Tomtebodaskolan och Drottningen var närvarande… Därav drottningens första kontakt med blinda barn.

När jag berättade detta för Drottningen slog hon ihop händerna och utbrast; detta ska jag berätta för kungen!

http://www.youtube.com/watch?v=YolWuQJX-rY
http://www.youtube.com/watch?v=XgsLbLv5jD0&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=KebhmHJrdkk&feature=related

Klicka på bilden för att se större.

Vi i Roslagspartiet anser detta och redovisar här bakgrunden och vårt förslag:

Den skuldsedel på 240 miljoner som upprättades mellan AB Åkers Kanal och Österåkers kommun hade till syfte att användas om och när bolaget sålde delar av sitt kommersiella fastighetsinnehav och att reglera vinsten i bolaget om det skulle bli fråga om statlig skatt.

Den form av räntedebiteringar som skett under åren sedan 2003 som enbart haft till syfte att förstärka kommunens ekonomi på hyresgästernas bekostnad har varit och är omoralisk.

Kommunledningen försöker nu på alla tänkbara sätt föra över hela beloppet för att använda i de egna verksamheterna. Detta är felaktigt och måste beivras.

Jag har personligen till Länsrätten överklagat beslutet i kommunfullmäktige att kommunen ska gå i borgen för ett banklån på motsvarande belopp så ett lån skulle kunna tas i en bank av Åkers kanal Ab och möjliggöra en överföring till kommunen på motsvarande belopp.
Oavsett vilket beslutet blir i Länsrätten så måste ytterligare ett beslut tas i kommunfullmäktige för att beloppet ska kunna överföras. Även detta kommer jag att överklaga om det inträffar.

Vägen att på detta sätt brandskatta fastighetsbolaget och i förlängningen hyresgästerna i allmännyttan är omoralisk, kortsiktig och omöjlig.

Mitt förslag är att vi istället gemensamt agerar på det sätt som var avsikten med skapandet av skuldsedeln. Nedanstående förslag är vad vi i Roslagspartiet anser att vi borde göra gemensamt om vi kan enas om att kommunens och bolagets bästa är det viktigaste målet och inser att allt politiskt käbbel måste läggas åt sidan under resten av denna mandatperiod.

Förslag:
Citycon Oyj köpte 75 % av aktiekapitalet i Armada Exploaterings AB (Centrumfastigheterna) 2005 för 70,2 miljoner. 70 miljoner kan Åkers Kanal AB betala till kommunen och detta belopp kan sedan användas i de kommunala verksamheterna. Kommunen kan då gå i borgen för motsvarande belopp för att en lägre ränta ska kunna tillgodogöras av AB Åkers Kanal.

Även om beloppet inte räcker till för att lösa de kommande och nuvarande ekonomiska problemen så är det ett viktigt tillskott till den problematiska situation vi befinner oss i idag och som förmodligen kommer att förvärras. Glöm inte att Armada/Åkerskanal förmodligen kommer att sälja fler kommersiella fastigheter under perioden som gör att ytterligare delar av skuldsedeln då kan användas på det sätt som avsågs från början.

Det vore sympatiskt om det ekonomiska tillskottet, om vi kan enas om detta förslag, används för att förhindra neddragningar och orättvisa höjningar av diverse avgifter.

Med förhoppning om ett seriöst samarbete over block- och andra gränser i en ekonomiskt svår period.

Björn Molin Roslagspartiet

Sanningen.
2000 var den kommunala skattesatsen 18:83
2001 skatten höjdes med 70 öre och skattesatsen blev 19:53

Ovanstående politiska majoritet höjde skatten ”tillfälligt” år 2003 med 70 öre och lovade att sänka den tillbaka till 19:53 under mandatperioden.

Hur gick det med löftet?
2003 var den kommunala skattesatsen 20:23
2004 var den kommunala skattesatsen fortfarande 20:23
2005 sänktes skatten med 35 öre och skattesatsen blev 19:88
2006 sänktes skatten igen med 35 öre och blev 19:53

Majoriteten hade uppnått vad man lovat i valet 2002, att tillfälligt höja skatten med 70 öre och sänka den tillbaks till utgångsläget under mandatperioden.
Medborgarna fick då uppfattningen att dom inte drabbats av den tillfälliga skattehöjningen.

Sanningen.
2003 fick kommunen in 50 miljoner extra på grund av det höjda skatteuttaget.
2004 fick kommunen in 50 miljoner extra på grund av det höjda skatteuttaget.
2005 sänktes skatten med 35 öre och kommunen fick 25 miljoner extra
2006 sänktes skatten med ytterligare 35 öre och kommunen fick 25 miljoner extra

Skattesatsen återställdes enligt löftet men kommunen fick in 150 miljoner extra på sin tillfälliga skattehöjning, en uppgift politikerna i majoriteten talade tyst om.

2007 sänktes skatten med 10 öre och skattesatsen blev 19:43
2008 sänktes skatten med 10 öre och skattesatsen blev 19:33
2009 sänktes skatten med 10 öre och skattesatsen idag är 19:23

Majoriteten påstår nu att dom sänkt skatten för femte året i rad.

Skattesänkningarna med 3 x 10 öre = 3x 7 miljoner = 21 miljoner.
21 miljoner som medborgarna själva får i mindre skatt, det låter mycket trevligt för de flesta skattetyngda medborgarna.

Sanningen.
Skattehöjningarna och skattesänkningarna under perioden 1-1-2003 – 31-12-09 har inneburit att medborgarna åderlåtits på 150 miljoner – 21 miljoner = 129 miljoner.

Lägg till detta att skatteunderlaget stigit från ca 1 miljard till 1,8 miljarder under perioden och att de kommunala utjämningarna nu ger ett överskott på ca 75 miljoner istället för ett motsvarande underskott 2002 så inser alla att talet om ett fantastiskt bra ekonomiskt resultat och skattesänkningar fem år i rad på grund av en skicklig majoritet som styrt kommunen med ”hårda nypor” är en stor bluff.  Björn Molin Roslagspartiet

Skillnaden mellan kommunens inkomster och kostnader från systemet åren 2002 till och med 2007 = + 100 miljoner – varje år.

Tänk på detta nästa gång du får höra talas om en god kommunal hushållning och yttryck som ”hårda nypor” i den ekonomiska debatten i Österåkers kommun. 2002 var det sista året då Björn Molin var kommunstyrelsens ordförande.

Läs nedan en redogörelse om det grundlagsvidriga system som kallas kommunala inkomst- och kostnadsutjämnig.

Inlägg i kommunfullmäktige av Björn Molin 2004

Det är trist om någon fullmäktigeledamot skulle tro att det förbättrade ekonomiska läget för år 2005 beror på en omtänksam regering.

Det finns ingen koppling mellan de s.k. generella statsbidragen och kommunala inkomst och kostnadsutjämningarna (Robin Hood-skatten).

De generella statsbidragen är en ersättning till kommunerna som inträdde i samband med kommunaliseringen av skolan. Samma summa uträknat per invånare har betalts över hela riket.

De kommunala inkomst- och kostnadsutjämningarna som har till syfte att utjämna skatteintäkterna i alla kommuner i riket strider mot Regeringsformen 1974 som är omtryckt 1994. I Regeringsformens 1 kapitel 7 § fastslås att ”kommunen har rätt att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt”.

I 1994/95 års kompletteringsform fastställdes att den kommunala beskattningsrätten är ”en viktig grund för den kommunala självstyrelsen”. Skillnaden i skattesats mellan kommunerna uppgavs ”spegla skillnaderna i service, ambitionsnivå och effektivitet” och att ”kommunalskatten skall täcka medelsbehovet i den egna kommunen”.

Kommunallagens 2 kapitel 5 § anknyter till Regeringsformens 1 kapitel 7 § i skrivningen ”kommunen har rätt att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt”.

Det är viktigt att hålla isär åtgärden att bevilja statsbidrag, d.v.s. när staten delar ut egna medel till kommunerna från en omfördelning av kommunala medel som den så kallade Robin Hood-skatten är.

Dessa destruktiva och grundlagsvidriga transfereringar har en utjämningsgrad med 95 % av skattekraften som överskrider 115 % av det prognostiserade utfallet av medelskattekraften i riket ett år tillbaka i tiden.                                  Vi ska nu fatta beslut om skattesatsen för år 2005 med hjälp av den senaste prognosen av utfallet för 2003.

Detta innebär att det i princip är omöjligt att fastställa en realistisk budget för kommande år tidigare än i november månad.

Regeringen presenterar ett för de flesta av oss obegripligt myller av ingrepp och detaljregleringar på många, vitt skilda områden av beskattnings- och transfereringssystemen. Det har inte blivit lättare för medborgarna att förstå systemet efter att några av de hårdast drabbade kommunernas politiska företrädare felaktigt kallat sina respektive kommuner för ”nettobetalare till systemet”.

Man menar då att man betalar ett högre belopp i Robin Hood-skatt än vad man får tillbaka i form av statsbidrag. Resonemanget är felaktigt eftersom dessa transfereringar inte har någon som helst koppling till varandra.

Alla politiska partier är eniga om att en viss utjämning bör ske för att mindre orter i glesbygden skall ha tillgång av vård och skola. Denna omfördelning kan enklast ske genom en viss differentiering av de generella statsbidragen. Välbeställda kommuner får ett lägre bidrag och vice versa. Vid en sådan beräkning måste man även spegla skillnaderna i service, ambitionsnivå och effektivitet. Det är inte rimligt att alla kommuner skall kunna kräva att ha samma standard i sina verksamheter som man har i den mest effektiva kommunen. Det är dessutom dyrare att leva i vissa kommuner än i andra.

Österåkers kommun beräknas betala 175 miljoner i Robin Hood-skatt år 2004. 500.000 per dag. De generella statsbidragen uppgår i år till 141 miljoner.

Från och med den 1-1-05 förändras olika delar av utjämningssystemet på ett för Österåkers kommuns ekonomi positivt sätt eftersom vår kommuns ökning av skattekraften år 2003 endast beräknas bli 0,9% jämfört med rikets 3,5%. Vår skattekraft har sjunkit från 2002 med 3% vilket innebär att skattekraften är 112% av medelskattekraften i riket. 13 av landets kommuner är vad dom kallar sig ”nettobetalare till systemet” år 2005. Dessa kommuner tvingas därför betala 37,7 miljoner till oss i den kommunala inkomstutjämningen. När det gäller den Kommunala kostnadsutjämningen får vi i vår tur betala 29,9 miljoner till andra kommuner.

För att ytterligare krångla till det hela så utgår ersättningen för åldersrelaterad och invånarrelaterad utjämning. Istället räknas befolkningsmängd och arbetslöshet in i utjämningssystemet.

År 2004 beräknas vår kommun enligt detta sätt att räkna ”förlora” 33,6 miljoner till systemet. År 2005 beräknas det bli en förbättring med 87 miljoner i den kommunala ekonomin.

När det gäller de generella statsbidragen så är vi stora förlorare. Vi erhåller endast 8,5 miljoner år 2005 istället för 141 miljoner 2004 = minus 132,5 miljoner.  Detta är mycket svårt att läsa och förstå detta då alla transfereringar lagts i en påse – vilket troligtvis är just vad regeringen avsett.

Österåker blir 2005 en ekonomisk vinnare i svenska statens grundlagsvidriga kommunala fördelningstombola. Detta blir vi på grund av att skattekraften är kraftigt negativ i vår kommun. Samtidigt försvinner så gott som hela statsbidraget som vi en gång beviljades när skolan kommunaliserades.

”Förslaget gynnar inte tillväxten. – Min viktigaste invändning är att vi med det nya förslaget kommer att bidra till andra tillväxtområden – inte till de regioner som har problem med utflyttningen. Jag vill hjälpa glesbygden, inte regioner som det redan går bra för”.  Annika Billström.

Tiden har kommit för ett regimskifte. Socialdemokraternas maktmonopol och dominans över hela samhällsklimatet måste brytas. Rester av den gamla socialistiska ideologin bestämmer regeringens handlande och tänkande – för att citera socialdemokraternas trotjänare Sverker Åström som rasar mot partiets totala dominans över samhället.

Sammanfattning: Tro inte att det nya skatteutjämningssystemet är en produkt av en generös socialdemokratisk regering till Österåkers kommun inför den stundande julhelgen. Det är en produkt av en regering som anser sig ha rätt att sätta sig över rikets grundlagar.

Systemet med kommunala inkomst- och kostnadsutjämningar bör snarast avskaffas dock senast vid samma tillfälle som vi byter regering.

Svar på eventuella frågor från dig.

Hur har du kommit fram till att kommunen tjänar 87 miljoner på utjämningssystemet 2005?

Systemet pacificerar alla rikets 290 kommuner så det finns ingen vinnare. Vad jag menar är att år 2004 betalade Österåker 174.6 milj. till andra kommuner i utjämningsbidrag. Österåker fick 141 milj. i statsbidrag.
Skillnaden är ett minus i vår kassa på 33,6 miljoner.

I budgeten för 2005 finns det bara en post som handlar om generella statsbidrag och utjämningar. Den posten är + 53.3 milj. + 53.3 milj. skall jämföras med – 33.6 milj. i årets budget resulterar i en förbättring i kommunens ekonomi med 87 miljoner.

2005 får Österåker 37.7 milj. i inkomstutjämning från andra kommuner eftersom vår skattekraft endast var 0,9% mot rikets genomsnittliga 3,5%. Vi får dock betala 29.9 mil. i kostnadsutjämning till andra kommuner.

Posten: Generella stb & utjämn. Innefattar:

Budget     2004: Utjämningar   –203 977  Budget 2005: +  7 818  = Förändring + 211 795
2004: Utjämn. LSS  +  29 329               2005: +36 908  = Förändring +     7 651
2004: Gen. Statsbid.+141 018               2005: +  8 502  = Förändring  - 132 516

Summa:         2004:                -  33 630               2005: + 53 300 = Förändring  +  86 930

203 977 – LSS 29 329 = 174 648

En grundlagsändring kräver beslut med mellanliggande riksdagsval. Riksdagen kan då fatta ett första beslut nästa år. Därefter måste förslaget vila till efter valet och en ny riksdag tar det slutliga beslutet om grundlagsändringen. Det finns också en möjlighet att begära folkomröstning om vilande grundlagsändringar. Om en tiondel av riksdagsledamöterna kräver det tar riksdagen upp frågan och om det blir bifall av en tredjedel av ledamöterna blir det folkomröstning. Till skillnad från andra riksomfattande folkomröstningar är denna typ beslutande i den mån att folket kan förkasta ett vilande grundlagsförslag.

Jag anser att ditt agerande mot Lennart Sacrédeus är mycket förkastligt och hör hemma i öststatsdiktaturerna eller möjligtvis hos moderaterna i Österåker. Men det är inte huvudskälet till mitt e-postmeddelande till dig på din födelsedag.

Jag lämnade moderaterna i samband med valrörelsens 2006 och gick in i ett litet lokalt parti som heter Roslagspartiet som hade 1 mandat i kommunfullmäktige. Vi fick 5 mandat i valet vilket motsvarar drygt 11 % av rösterna i kommunen. Under hela mandatperioden propagerade jag för KD i Riksdagsvalet, av flera anledningar. Två gånger har jag tvingats bort från Riksdagen av myglande moderater, Ingela Gardner Sundström och Mikael Freimuth för att nämna ett par som är kända. Dom använde sig av samma metod som du nu gjort dig skyldig till mot Lennart Sacrédus.

Din partisekreterare kontaktade mig för ungefär ett år sedan och tackade för min insats för ert parti. Ni fick många röster i riksdagsvalet tack vare min insats. Du undrar kanske vad som låg bakom min propaganda för KD och varför jag inte gick över till KD i Österåker. KDs ”starke man” i Österåker, Mikael Ottosson bytte sida 2002 och klev över till buset för 30 silverpenningar. Halvt kommunalrådsarvode, 30.000 per månad var en lagom ersättning för att svika mig och få betalt för i princip ingenting. Jag tror att ni kristna kallar sådant beteende för en Judaskyss.

Nej, det var omöjligt att gå över till detta hycklande lokala parti. Min tro är att KD i Österåker försvinner helt i valet 2010 på grund av inaktivitet. Anledningen till att jag fortfarande propagerar för KD på riksplanet är följande:

1. Utan KD, får vi troligtvis ingen borgerlig regering och då blir det en återgång till en planekonomisk utveckling med rödskinnen vid makten.

2. Tack vare dina insatser fick vi lov att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag (jag var som kommunalråd den sista som tvingades acceptera maxtaxan inom barnomsorgen) och för du lyckades få bort nästan hela fastighetsskatten för småhus.

3. Du, liksom jag står för de kristna värderingarna, (jag är ateist)

4. Du säger ett tydligt nej till att homosexuella ska få adoptera barn.

5. Jag har inget annat parti att välja på.

Jag kommer därför att fortsätta och propagera för KD på riksplanet och konkurrera med KD i Österåker.

Jag hoppas att du förstår att jag förmodligen har en mycket bra politisk framtoning och ett stort förtroende hos väljarna. Mitt personval 1998 gav ett av landets bästa resultat och då ska du veta att jag var och är en glad reklamman som gjorde det jag trodde var rätt och riktigt.

Nu ska jag tala om för dig vad du bör göra för att bidra till en möjlighet för KD att komma över 4 % spärren. Detta angår inte bara dig och dina trogna väljare, det angår alla oss som föredrar en borgerlig regering trots att ni klantat till både polis- och militärverksamheten och negligerat värnskattens förödande verkningar på medborgarnas vilja att tjäna pengar och skapa arbetstillfällen. Ni sänkte bolagsskatten trots att företrädarna för företagen som var målgruppen tackade nej, med samma belopp (6 miljarder) som värnskatten drar in till staten.

Du måste sluta upp med att motarbeta att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan. Jag delar din uppfattning i frågan till 100 % men det dekadenta samhället tycker dessvärre inte som vi. 4 % målet är viktigare än din och min åsikt i frågan. Låt Riksdagen rösta i frågan och beklaga sedan utfallet så din själ och dina själsfränder kan få ro.

Gör inte heller någon fler översittargrej som den du gjorde mot Lennart Sacrédeus. Tro inte att du blir populär och visar en kraftfull stil när du smutsar ner demokratins grundprinciper, detta ruttna och odemokratiska sätt att agera kan du med varm hand överlåta till moderaterna. Häng på Jan Björklunds uppvaknande intresse av ett riktigt försvar. En vapenvägrare som försvarsminister är bara för mycket. Jag kan passa på att rekommendera en intressant hemsida www.reinfeldt.org.

Trevlig helg önskar Björn Molin Roslagspartiet

PS Hälsa till Lars Molin om han kommer på din fest DS

Så här gick det till:
Tre symboler som visar Armada AB och Åkers Kanal AB samt Kommunen.

Båda bolagen var 100 % ägda av Österåkers kommun. Armada AB värderades till 240 miljoner. Köpeskillingen bestämdes till 240 miljoner och betalades genom att Åkers Kanal utställde en skuldsedel på beloppet.

Varför försvann nu risken för att Åkers Kanal AB skulle tvingas betala statlig skatt genom affären är en naturlig fråga.
Svaret är att om bolaget sent på året skulle upptäcka att en så stor vinst genererats att man skulle tvingas betala statlig skatt så kunde man istället välja att betala en ränta på skuldsedeln till Österåkers kommun med det belopp som var nödvändigt.

Om Armada AB upptäckte att detta förhållande skulle fortsätta under kommande år skulle hyrorna i Allmännyttan istället sänkas. Hyresintäkter som kommer från allmännyttan ska inte generera någon vinst.
Den nya kommunstyrelsen som tillträdde den 6 november 2002 såg dessvärre genast möjligheten förbättra kommunens ekonomi genom att debitera räntor på skuldsedeln. Detta har fortsatt sedan dess. Detta förfarande strider mot syftet att Armada ägs genom Åkers Kanal. Resultatet är att Armadas hyresgäster bidrar på ett olagligt sätt till kommunens ekonomi med ca 10 miljoner i räntor årligen.

Justering för aktieägarbidrag
Totalt debiterades drygt 50 miljoner i ränta på fyra år. År 2006 gjorde kommunen ett aktieägartillskott till bolaget med 8,6 miljoner. Totalt har man således åderlåtit det kommunala fastighetsbolaget med 41,5 miljoner i räntor.

Efter min motion i ärendet har Österåkers kommun undersökt lagligheten i att debitera ränta på en vinst från allmännyttan.
Ekonomichefen Lena Wester skriver i ett tjänsteutlåtande (ärende 6 handlingarna) följande;
”De begränsningar som finns kring utdelning från allmännyttiga bostadsbolag medför dock ett behov av att återföra merparten av räntan i form av aktieägartillskott till Armada AB via AB Åkers kanal.
Beslutsförslaget är att Österåkers kommun årligen ska återföra 72 % av erhållen ränta till Åkers kanal AB i ett aktieägartillskott.

Detta beslutsförslag är naturligtvis klokt men ändock fel. Hyresnivån i allmänyttan skall naturligtvis anpassas så att inga vinster uppstår.

Den punkt som vi nu behandlar är nummer 5. Borgen till Åkers Kanal. Det var nödvändigt att berätta om bakgrunden till ärendet för att alla ska förstå vad det är frågan om.
Eftersom Österåkers kommun inte längre kan debitera allmännyttan med 10 miljoner per år och inte vill sänka hyrorna har man kommit på ett sätt att gå runt lagstiftningen.
Kommunen begär att AB Åkers Kanal ska lösa skuldsedeln med 240 miljoner. Eftersom AB Åkers kanal inte kan göra detta utan att låna upp pengarna i bank och ingen bank lånar ut pengar utan god säkerhet så borgar kommunen för beloppet.

Kommunen får nu 240 miljoner som kan användas i verksamheterna under de resterande åren av denna mandatperiod och låtsas att man har en extremt god ekonomi.
Alternativt kan man sätta in pengarna på bank och erhålla en ränta som inte kan ifrågasättas av någon.
AB Åkers kanal har nu en skuld till banken på 240 miljoner och måste betala ränta på detta belopp. Denna räntebetalning kan inte heller ifrågasättas.

Jag hoppas att alla förstått att detta handlar om en kvalificerad bolagsplundring som vid prövning kanske bedöms som olaglig och som drabbar alla hyresgäster i Armadas allmännyttiga bostäder.

I undersökningen som genomförts om hyresnivåerna hos landets kommunala fastighetsbolag av Hem och hyra hamnar Armada på den näst högsta nivån. Utan den pågående brandskattningen av hyresgästerna med 10 miljoner per år skulle hyresnivån kunna sänkas med 600 kronor per månad och lägenhet.

Om ledamöterna röstar ja till beslutsförslagen i ärende 5 och 6 kommer Roslagspartiet att kopiera upp detta inlägg och dela ut det till samtliga hyresgäster hos allmännyttan tillsammans med en kopia på voteringen i ärendet. Har någon trots min noggranna redogörelse haft svårt att förstå ärendet så hänvisar jag till Roslagspartiets hemsida www.roslagspartiet.se

Roslagspartiet röstar nej till både ärende 5 och ärende 6 och uppmanar alla ledamöter att visa god moral i frågan och göra gemensam sak med oss. Så här får det inte gå till.

Aktieägartillskott till AB Åkers Kanal
Roslagspartiets motion hade till syfte att kommunen skulle sluta med räntedebiteringarna så Armada fick möjlighet att sänka hyrorna på den del som är Allmännytta.
Nu har en utredning gjorts som visar att allmännyttan inte ska leverera ett överskott som kan förbrukas av ägarna. Mycket bra.
Att återbetala 72 % av de uttagna räntorna till Åkers Kanal är också bra.
Återbetalningen av räntorna ska naturligtvis vara 72 % av fyra års räntedebiteringar som är 50 miljoner minus det aktieägartillskott som gjordes 2006 på 8,6 miljoner. Totalt ska således 72 % 41,5 miljoner (ca 30 miljoner) återbetalas till Åkers Kanal.

I tjänsteutlåtandet står det: Effekten blir att uppvisat resultat för Armada Fastighets AB blir detsamma om räntan inte betalats och delar av den högre vinsten betalas i bolagsskatt.
Att inte betala statlig bolagsskatt var ju själva grunden till försäljningen och ska naturligtvis inte tas upp igen. Hyrorna kan sänkas hos Armadas hyresgäster i Allmännyttan varje år, till den gräns där ingen vinst uppstår..
Armada har 1400 lägenheter. 72 % av 10 miljoner per år motsvarar teoretiskt en hyressänkning med ca 450 kronor per lägenhet och månad.
Roslagspartiet yrkar Att: Kommunen till AB Åkers Kanal snarast återlämnar de ca 30 miljoner kronor som felaktigt uttagits i form av räntor de senaste åren.

Överklagande till Länsrätten.

Länsrätten i Stockholms Län
115 76 Stockholm
Klagande:
Björn Molin
Båtvägen 10
184 51 Österskär

Motpart:
Österåkers kommun
184 86 Åkersberga

Saken:
Överklagan av Österåkers kommuns beslut av den 17 december 2007 angående borgen för upptagande av lån av kommunens fastighetsbolag Armada AB/AB Åkerskanal, samt beslutet att kräva en lösen av en skuldsedel från bolaget, som till större del räknas till Allmännyttan, med 240 miljoner.

Yrkande
Jag yrkar att Länsrätten upphäver Österåkers kommuns beslut av den 17 december 2007 såväl beviljandet av en kommunal borgen som lösen av den skuldsedel som denna borgensförbindelse skulle göra möjlig.

Grunder
1. 2002 såldes kommunens helägda fastighetsbolag Armada AB med
dotterföretag till det av kommunen helägda AB Åkers Kanal för det marknadsmässiga värdet 240 miljoner kronor.

2. Motivet för försäljningen var att skapa en skuldsedel på 240 miljoner som skulle
användas om bolaget försålde delar av sitt fastighetsinnehav och som även kunde användas som en räntebetalning till kommunen om bolaget gav så hög vinst att det kunde bli frågan om att statlig skatt skulle kunna debiteras.

3. Det visade sig direkt att den form av skatteplanering som var en av anledningarna till affären var olagliga. Trots denna vetskap debiterade Österåkers Kommun över 50 miljoner i räntor under 4 år. Efter ett påpekande från kommunens ekonomichef återbetalades ca 7 miljoner till bolaget under 2006 i form av aktieägartillskott.

4. Om ekonomichefens uppfattningar om det felaktiga i att debitera Allmännyttan med räntor på en förbjuden uppkommen vinst är korrekta så måste även de belopp som under tidigare år debiterats i form av räntor återbetalas och den skuldsedel som nu är tänkt att lösas få ligga kvar i bolaget och användas på det sätt som var avsikten.

Åkersberga den 10 januari 2008

Björn Molin

Vision är enligt uppslagsverket Focus synonymt med hallucination, hägring eller drömsyn. För mig och min kompanjon borde broschyren istället ha rubriken; HALLUCINATION KANALSTADEN.

Så gott som alla företagshus efter Båthamnsvägen och Sågvägen är raderade från bilden på framsidan av broschyren!

Att politiker och tjänstemän i Åkersberga snarare har som regel istället för undantag att strunta i äganderätt, lagfarna ägare och behovet av en positiv dialog med ortens företagare förvånar ingen längre. I media har jag läst att företagarna på Österskärsvägen ska tvingas bort med alla tillgängliga medel för att bereda plats för exklusiva insatslägenheter. Detta som jag trodde var omöjligt har bekräftats av mina vänner som har företag på platsen. Jag vill ställa några frågor här på bloggen, eftersom jag inte får svar från kommunens ansvariga politiker och tjänstemän;

Vem står bakom Visionen? 2. Var ska arbetsplatserna ligga i framtiden?  3. Är det lagligt att tvinga bort oss företagare från våra fastigheter för att bygga bostäder?  5. Vad kan vi göra för att stoppa denna dårskap? Vi vill gärna ha en levande debatt om detta här på bloggen eller gärna på något massmöte som anordnas av politikerna och då naturligtvis inte av de politiker som ligger bakom denna företagsfientliga vision. Till sist; vi var många som blev glada när Sågvägen äntligen började rustas upp. Nu har vi förstått att det inte var för företagen kommunen gjorde detta utan för dem som ska ha sina bostäder på våra företagstomter i framtiden. Fy för den lede.

Två mycket besvikna företagare i Åkersberga