Sanningen om den goda kommunala hushållningen i Österåker

Skillnaden mellan kommunens inkomster och kostnader från systemet åren 2002 till och med 2007 = + 100 miljoner – varje år.

Tänk på detta nästa gång du får höra talas om en god kommunal hushållning och yttryck som ”hårda nypor” i den ekonomiska debatten i Österåkers kommun. 2002 var det sista året då Björn Molin var kommunstyrelsens ordförande.

Läs nedan en redogörelse om det grundlagsvidriga system som kallas kommunala inkomst- och kostnadsutjämnig.

Inlägg i kommunfullmäktige av Björn Molin 2004

Det är trist om någon fullmäktigeledamot skulle tro att det förbättrade ekonomiska läget för år 2005 beror på en omtänksam regering.

Det finns ingen koppling mellan de s.k. generella statsbidragen och kommunala inkomst och kostnadsutjämningarna (Robin Hood-skatten).

De generella statsbidragen är en ersättning till kommunerna som inträdde i samband med kommunaliseringen av skolan. Samma summa uträknat per invånare har betalts över hela riket.

De kommunala inkomst- och kostnadsutjämningarna som har till syfte att utjämna skatteintäkterna i alla kommuner i riket strider mot Regeringsformen 1974 som är omtryckt 1994. I Regeringsformens 1 kapitel 7 § fastslås att ”kommunen har rätt att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt”.

I 1994/95 års kompletteringsform fastställdes att den kommunala beskattningsrätten är ”en viktig grund för den kommunala självstyrelsen”. Skillnaden i skattesats mellan kommunerna uppgavs ”spegla skillnaderna i service, ambitionsnivå och effektivitet” och att ”kommunalskatten skall täcka medelsbehovet i den egna kommunen”.

Kommunallagens 2 kapitel 5 § anknyter till Regeringsformens 1 kapitel 7 § i skrivningen ”kommunen har rätt att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt”.

Det är viktigt att hålla isär åtgärden att bevilja statsbidrag, d.v.s. när staten delar ut egna medel till kommunerna från en omfördelning av kommunala medel som den så kallade Robin Hood-skatten är.

Dessa destruktiva och grundlagsvidriga transfereringar har en utjämningsgrad med 95 % av skattekraften som överskrider 115 % av det prognostiserade utfallet av medelskattekraften i riket ett år tillbaka i tiden.                                  Vi ska nu fatta beslut om skattesatsen för år 2005 med hjälp av den senaste prognosen av utfallet för 2003.

Detta innebär att det i princip är omöjligt att fastställa en realistisk budget för kommande år tidigare än i november månad.

Regeringen presenterar ett för de flesta av oss obegripligt myller av ingrepp och detaljregleringar på många, vitt skilda områden av beskattnings- och transfereringssystemen. Det har inte blivit lättare för medborgarna att förstå systemet efter att några av de hårdast drabbade kommunernas politiska företrädare felaktigt kallat sina respektive kommuner för ”nettobetalare till systemet”.

Man menar då att man betalar ett högre belopp i Robin Hood-skatt än vad man får tillbaka i form av statsbidrag. Resonemanget är felaktigt eftersom dessa transfereringar inte har någon som helst koppling till varandra.

Alla politiska partier är eniga om att en viss utjämning bör ske för att mindre orter i glesbygden skall ha tillgång av vård och skola. Denna omfördelning kan enklast ske genom en viss differentiering av de generella statsbidragen. Välbeställda kommuner får ett lägre bidrag och vice versa. Vid en sådan beräkning måste man även spegla skillnaderna i service, ambitionsnivå och effektivitet. Det är inte rimligt att alla kommuner skall kunna kräva att ha samma standard i sina verksamheter som man har i den mest effektiva kommunen. Det är dessutom dyrare att leva i vissa kommuner än i andra.

Österåkers kommun beräknas betala 175 miljoner i Robin Hood-skatt år 2004. 500.000 per dag. De generella statsbidragen uppgår i år till 141 miljoner.

Från och med den 1-1-05 förändras olika delar av utjämningssystemet på ett för Österåkers kommuns ekonomi positivt sätt eftersom vår kommuns ökning av skattekraften år 2003 endast beräknas bli 0,9% jämfört med rikets 3,5%. Vår skattekraft har sjunkit från 2002 med 3% vilket innebär att skattekraften är 112% av medelskattekraften i riket. 13 av landets kommuner är vad dom kallar sig ”nettobetalare till systemet” år 2005. Dessa kommuner tvingas därför betala 37,7 miljoner till oss i den kommunala inkomstutjämningen. När det gäller den Kommunala kostnadsutjämningen får vi i vår tur betala 29,9 miljoner till andra kommuner.

För att ytterligare krångla till det hela så utgår ersättningen för åldersrelaterad och invånarrelaterad utjämning. Istället räknas befolkningsmängd och arbetslöshet in i utjämningssystemet.

År 2004 beräknas vår kommun enligt detta sätt att räkna ”förlora” 33,6 miljoner till systemet. År 2005 beräknas det bli en förbättring med 87 miljoner i den kommunala ekonomin.

När det gäller de generella statsbidragen så är vi stora förlorare. Vi erhåller endast 8,5 miljoner år 2005 istället för 141 miljoner 2004 = minus 132,5 miljoner.  Detta är mycket svårt att läsa och förstå detta då alla transfereringar lagts i en påse – vilket troligtvis är just vad regeringen avsett.

Österåker blir 2005 en ekonomisk vinnare i svenska statens grundlagsvidriga kommunala fördelningstombola. Detta blir vi på grund av att skattekraften är kraftigt negativ i vår kommun. Samtidigt försvinner så gott som hela statsbidraget som vi en gång beviljades när skolan kommunaliserades.

”Förslaget gynnar inte tillväxten. – Min viktigaste invändning är att vi med det nya förslaget kommer att bidra till andra tillväxtområden – inte till de regioner som har problem med utflyttningen. Jag vill hjälpa glesbygden, inte regioner som det redan går bra för”.  Annika Billström.

Tiden har kommit för ett regimskifte. Socialdemokraternas maktmonopol och dominans över hela samhällsklimatet måste brytas. Rester av den gamla socialistiska ideologin bestämmer regeringens handlande och tänkande – för att citera socialdemokraternas trotjänare Sverker Åström som rasar mot partiets totala dominans över samhället.

Sammanfattning: Tro inte att det nya skatteutjämningssystemet är en produkt av en generös socialdemokratisk regering till Österåkers kommun inför den stundande julhelgen. Det är en produkt av en regering som anser sig ha rätt att sätta sig över rikets grundlagar.

Systemet med kommunala inkomst- och kostnadsutjämningar bör snarast avskaffas dock senast vid samma tillfälle som vi byter regering.

Svar på eventuella frågor från dig.

Hur har du kommit fram till att kommunen tjänar 87 miljoner på utjämningssystemet 2005?

Systemet pacificerar alla rikets 290 kommuner så det finns ingen vinnare. Vad jag menar är att år 2004 betalade Österåker 174.6 milj. till andra kommuner i utjämningsbidrag. Österåker fick 141 milj. i statsbidrag.
Skillnaden är ett minus i vår kassa på 33,6 miljoner.

I budgeten för 2005 finns det bara en post som handlar om generella statsbidrag och utjämningar. Den posten är + 53.3 milj. + 53.3 milj. skall jämföras med – 33.6 milj. i årets budget resulterar i en förbättring i kommunens ekonomi med 87 miljoner.

2005 får Österåker 37.7 milj. i inkomstutjämning från andra kommuner eftersom vår skattekraft endast var 0,9% mot rikets genomsnittliga 3,5%. Vi får dock betala 29.9 mil. i kostnadsutjämning till andra kommuner.

Posten: Generella stb & utjämn. Innefattar:

Budget     2004: Utjämningar   –203 977  Budget 2005: +  7 818  = Förändring + 211 795
2004: Utjämn. LSS  +  29 329               2005: +36 908  = Förändring +     7 651
2004: Gen. Statsbid.+141 018               2005: +  8 502  = Förändring  - 132 516

Summa:         2004:                -  33 630               2005: + 53 300 = Förändring  +  86 930

203 977 – LSS 29 329 = 174 648

En grundlagsändring kräver beslut med mellanliggande riksdagsval. Riksdagen kan då fatta ett första beslut nästa år. Därefter måste förslaget vila till efter valet och en ny riksdag tar det slutliga beslutet om grundlagsändringen. Det finns också en möjlighet att begära folkomröstning om vilande grundlagsändringar. Om en tiondel av riksdagsledamöterna kräver det tar riksdagen upp frågan och om det blir bifall av en tredjedel av ledamöterna blir det folkomröstning. Till skillnad från andra riksomfattande folkomröstningar är denna typ beslutande i den mån att folket kan förkasta ett vilande grundlagsförslag.